La Finale!

Den här bloggen har nog nu kommit till ... sitt slut efter 402 inlägg.
Det började med en helt vansinnig idé, som genomfördes och omprövades året efter och bloggen överlevde sig själv ett år till. Men nu är det nog... S L U T.
Dags för nya utmaningar i livet, träningen och för kroppen samt knoppen.

Vad händer, satsning för BAMM 2013?
För Heidis del: NEJ. Uppladdningen inför 2012 års version var inget bra senario, och pga skuldkänslor åt alla håll blir det inget BAMM:ande 2013. Låt mig förklara: skuldkänslor för allt jag inte hann med när jag tränade och skuldkänslor för träningen när jag höll på med annat. Citerar mr Robbie Williams:
" If it don´t feel good, what ya doing it for?" 
Man kan inte genomföra ett BAMM utan att förbereda knopp och kropp. Förra året ville inte knoppen, för del av den utmaningen var att kasta sig ut i helt okänd tävlingsvärld. I år kunde inte kroppen, usla förberedelser och mentalt veta vilken plåga kroppen utsätts för och helt enkelt göra det igen, utan en god grund att stå på.
Så nu blir det annat med lusten som drivfaktor! Första fokus är SvDa12 med Friskis&Svettis. Sedan får vi se sa blinda Sara, men planer finns- tro mig!
Kan också säga att jag saknat att ha semester. Den är viktig att ha, talat/skrivet efter sommarens erfarenheter. Håller mig ovanför ytan, med den berömda nästippen. Försöker finna fotfäste och balans i vardagen, variation i träningen och hoppas jag lyckas.
Ångrar inget under 2010-2012. Det har varit utmanande, roligt, upptäckande av kroppens möjligheter och på gränsen till nervöst sammanbrott i dimmigt väder och på snudd att rasa nerför branter i ravin-klass. En och annan vurpa också, på nästan plant och mjukt underlag på vägen. Har utmanats, antagit/utfört prov, andats ut och vuxit som människa. Kickat upp och skapat minnen för livet (70 i puls...) samt skrattat och njutit av att leva och uppleva de fantastiska omgivningarna. Det inte slut med upplevelserna, men mina tankar, ord och skatter kommer framöver att bara tillhöra mig själv.
Tack, till dig som tagit dig tid och läst. Kanske kommenterat. Vilket som...: Ta hand om dig och skapa dina egna utmaningar. Minnena tar man med sig för livet. Och att gå vilse kan leda dig till helt oväntade skatter!
Till Sofia: tack för din kunskap/orienteringsskicklighet och ditt sällskap under två fantastiska, hemska, roliga, skrämmande, utmanande, nedbrytande, spännande BAMM:ar. Vi tog oss i mål bägge vändorna. Det är jag mycket stolt över!/ Heidi

För Sofias del: BAMM 2013?
Planer finns för fortsättning, väntar på att anmälan ska öppnas. Vem som blir nästa kompanjon är osäkert ännu, finns två intressanter.
Jag behöver något som taggar mig till träning och upplevelsen av BAMM gör att jag bara vill fortsätta med det trots två tuffa år då vi deltagit i tävlingen. Mycket beror nog också på att jag är uppvuxen med BAMM i familjen. Mina bröder och pappa var med från start då det hette BIMM....och varje BAMM jag deltagit i har kännts som en revansch för den BAMM jag och pappa aldrig fick uppleva tillsammans...en gång tävlingsmänniska, alltid tävlingsmänniska...jag behöver nog nån utmaning för att kunna peppa till träning...förr var det pappa som peppade mig nu måste jag ha något annat....
Så nu siktar jag vidare till nästa år och hoppas att träningen blir bättre än vad den blev det här året...en fördel är ju att barnen växer och det är lättare att komma ifrån för att träna...
Till Heidi: Tack för två trevliga och utmanande BAMM:ar...för peppande ord när självkänslan för orienteringen svikit mig, du har hjälpt mig att sansa mig och på så sätt har vi hittat rätt. Många erfarenheter har gett tips för kommande BAMM (ar)...och all sång, skämt som ploppat upp i våra huvuden...trots känslan av hopplöshet ibland så har vi ändå hittat nåt positivt.../ Sofia.