... Vilken - på ren svenska- jävla dag!
Morgonen börjar bra, en trevlig promenad med hunden vid halv sex-snåret. Tänker att jag ska vara smart och lägga husnyckeln i jackfickan. Duschar, käkar frukost och går för att vila eftersom jag sovit som en kratta, har hostat hela natten igenom och väckt mig själv konstant! Kommer upp och klär mig efter vilan, tar en annan jacka än den nyckeln låg i och smällde igen dörren... Då börjar problemen eller snarare vid lunch! När jag ska ut med hunden och upptäcker missen! Sambon är på planeringsdagar i fjällen. Extranyckeln mamma ska ha, har vi inne i huset efter att den varit ute på lån hos hantverkare.... Det är med andra ord kört... Om jag inte ska slå sönder ett fönster! Men nej, tror att hunden klarar ett par timmar till efter en lååååång prompa igårkväll.
Räknar kallt med att tåget sambon kommer med ska vara i tid (optimist, javisst!).... Men det är det inte! Och dessvärre är kvällens träningsuniform och träningsmusiken också inlåst! Så det hela slutar med ett inställt cirkelfyspass, ett stort stycke sur-Heidi och tvångsvila!
Meeeeen, inget ont som inte har något gott med sig. Jag är inte helt kry för att ge 100% som ledare. Så vilan är nog bra. Egentligen. Hade ju aldrig vikt ner och erkänt behovet av vila själv utan får en åthutning av de universella krafterna genom Murphys lag. Tack, meddelande mottaget. Hjälp mig att tillfriskna nu!
/Heidi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar