bland frågetecknen

Ibland, bara ibland undrar jag hur det kommer att gå. När jag får ta sats uppför de fem trappstegen hamma för att överhuvudtaget komma upp till nästa våning, och jämför det med en tvådagars uppför/nerför med konstant ostadigt underlag. Utmaning-Javisst! Dumdristigt, kan medge det stundtals. Men tänker inte skåda given häst i mun, utan ta dagen som den kommer och loppet på samma sätt som förra året: en utmaning, snarare än en tävling.
/Heidi

2:a och 2x 5:or!

ojojoj! Vad hände? Kommer ni ihåg tärnings-träningen?
2st lätta rehabpass (5:or)under dagen och den senaste i kombo med trx-band (2:a). Och jo... *flin* lite bosu också!
Det är verkligen finfint väder, funderar på om jag ska ta en kortare PROMENAD och jaga lite kontroller. Få se vad kvällen ger för något och framförallt vad lilla kompis-höften säger!
Svettochhej!
/Heidi

slutar som man börjat.

Man ska väl sluta på något i samma anda som man börjat? I mitt fall är det höften. När jag började på den här arbetsplatsen 2002, hade jag tjorv med höften efter att ha burit mkt i trappa bla. Svaghet och smärta. Jaja, vi får väl se var det här slutar?
Nu är jag tillbaka i liknande senario. Har burit tungt i trappa, smärta i ljumsken på samma sida som tidigare. Dock har jag ett 3-milalopp om ganska exakt en månad.
Och hur lösa det?
1) ingen mer renoveringsmöblering (tack och lov så har vi lyft färdigt för nu...)
2) daglig rehab
3) avlastad kondition initalt/ mjukt underlag vid löpning.
4) Kinesiotejp, djup värme och cirkulationsökning OFTA...

Kroppen och knoppen är fortfarande lite seg, och skulle egentligen behöva hel-vila.
Har tackat nej till ett nytt axeluppdrag till hösten, alltid något!
/Heidi

Nu är det bestämt!

Jag ska in under tatueringsgadden! Dock blir det efter BAMM:en eftersom man ska smörja in tatueringen regelbundet, och när man svettas så kraftigt under flera dagar så är det inte genomförbart varken ur ett hygieniskt eller praktiskt perspektiv. Dessutom får man inte basta, och en BAMM utan en målgångs-sauna är ju inget genomfört lopp på något sätt! Sedan är det inte så bra att utsätta nytatuerad hud för sol heller, och där avslöjade jag nog att det blir på ett synligt/tydligt ställe, denna gång!*cliffhanger* Hepp! /Heidi

Träningspass

Denna vecka blev det då 2 utepass, visserligen lugnt tempo. 1:Tisdag orientering med Sofia, som hade nästan full mundering på. Jag bidrog med penna;) 2:Torsdag knallade jag i sällskap med ett par arbetskompisar upp på Aptasvaara, ett fjäll i närheten. Det tar ca 45 min enkelväg. När man går är det ofta så vansinnigt mycket mygg, så man stannar inte i onödan om man säger så. Till vårt sällskap och som draghjälp hade vi med min brors snygg-huskies. Väl uppe på toppen blåste det på bra, men var ändå mycket blodsugare i luften! Hundarna var varma och fick vila lite innan vi begav oss nedför igen. Mycket trevlig "smyg"-träning! /Heidi

hmm och aha!

Är just nu i kort och konsist-läge!

1:a
Hm: det är igen alldeles för nära BAMM, igen!
Aha : kroppen känns inte alls så skralltig som jag trodde!

2:a
Hm: det är jävulskt mycket mygg och knott
Aha: sova gör gott. Mer eftermiddags-slummer åt folket.

3:e
Hm: jag sparar på för mkt onödigt, papper/kvitton/mail och behöver rensa arbets bord/pärmar/dator och därmed också själen oftare
Aha: kanske har jag i mitt icke-semestrande hittat en vettig balans på arbete/fritid. Obs-to-self: jobba in rutinen så att det funkar även när hastigheten rullar upp i vardagen. Arbetsnarkomanen i mig kan komma till sin rätt i andra uttryck!

Tränat. Ätit. Slappat soffa. Duschat. I den ordningen.
Nu åter till ljuv vila!
/Heidi

Urschane mej...

Nu känns det som att det är dags för att ladda batterierna, börjar känna mig urholkad och kraftlös. Idag går jag på ren vilja. I morgon på pannben. Torsdag? Stopp! Nu tar jag en dag i taget och en utmaning i sänder!
Det här är ju dock ännu mer trist.... NSD publicerar artikel om att BAMM har stridigheter med renägarna i området för tävlingen.
/Heidi

Jobb,jobb,jobb och lite mer jobb!

Lite ensidigt just nu, men får fysisk träning genom att bära en massa saker, dra vagnar genom stan och lyfta, klättra, hänga. Funktionellt helt enkelt.
Sedan har jag jobbat med så trevliga ungdomar så man blir glad i hjärtat. Det finns god hopp om att tillväxten är klokare än vad man själv var vid den åldern!
Nu blir det... *tadaaaa* JOBB!
Denna vecka är första hela veckan på sjukgymnastiken sedan påskveckan. Helt otroligt! Men det har varit lediga dagar, dagar på nya jobbet med resor/konferenser/möten och festival så att det har varit rätt splittrat.
Nu ska jag knyta samman säcken, har jobbat med patienter sedan 6/8-98 och nu känns det lite vemodigt men också väldigt säker på saken om att det är dags för ny inspiration. Är dessutom tjänstledig, vilket gör att jag har möjligheten att komma tillbaka till en ställe där jag har en bred kunskapsbas. Sedan kan ju verksamhetens utformning ändras, vilket det gjort ett antal gånger under arbetstiden.
Det ska bli skönt att få tid till att lämna på ett bra och snyggt sätt. Det är viktigt tycker jag, sätter stort värde i att få göra bra avslut i stället för att bara dö ut. Som de gamla rock-rävarna har sagt "better to burn out than slowly fade away". Sedan lever de kanske inte alltid upp till det själva...
/Heidi

Inspiration aktivitetspark!

Från invigningen av Aktivitetsparken i Johannelund, Lidköping.

utegym!

Jag har blivit tillfrågad om att tycka till om ett utomhusgym, och ja... här i stan!
Jättekul! Har jagat runt om olika ställen för information och det bästa är att mina förslag inte är alldeles för långt i från det arkitekten redan tänkt och har alltså en bra möjlighet att påverka med förslag. Har nog redan lyckats med hjälp med motivation till varför man ska ha enstaka, enkla maskiner kontra modell Senior"lekplats". Sedan har jag lobbat endel gällande myggdammsugare, som också skulle öka möjligheten att utnyttja både park och gym. Hoppas att jag har lyckats med motivering att träning skapar dofter och avger koldioxid, något som våra blodsugare gillar. Så jag tycker att det är en bra investering!
Är det här en bra början på det nya jobbet... JAAAA! Det är det, såååååå roligt! MERA!

När det gäller träningen ligger jag lågt. Vet inte om förkylningen fortfarande ligger kvar, eller om pollenallergin tar all ork. Men jag är så TRÖTT. Ska se om jag ska vitaminboosta lite mer också!
/Heidi

Att ta till sig av flödet...

I bland kommer saker och ting bara till en. Bara tacka och ta emot.
Gillar detta ur tidningen Chef. Det är Friskis&Svettis tidigare generalsekreterare som beskriver valet om att kliva av...
"Det går att jobba ihjäl sig. Och så är det ju även viktigt bland ideella organisationer att man tar ett eget ansvar för sin utveckling och varje år väljer om vad man gör av sin tid. Ingen vill ju ha en funktionärskompis som är trött och sur därför att den har hållit på för länge med samma sak. Ingen kan vara ledare och en martyr. Hur känns det i min kropp när jag tänker på mitt engagemang? Det vill jag veta", säger hon."
Jätte-intressant. Och ungefär så jag har tänkt under våren gällande min situation på nuvarande jobbet. Det går att jobba ihjäl sig...
/Heidi

nähä!

Ojdå! Glömde helt av tärnings-träningen under gårdagens bumpa-möbler-tunga-som-saten racet, upp- och nerför trapporna. Andra åker på semester eller på träningsresor. Jag, jag drar/hasar/bär/sliter med möblemang istället. Men förhoppningsvis så blir det bra. Eller vänta. Skit i den svenska blygsamheten och in med lite självsäkerhet.. det kommer att bli så snyggt!
Ibland måste man tänka som det amerikanska sprint-teamet, vi är världsbäst även om vi inte tar hem guldet just under OS. Ibland måste man ljuga för sig själv. Kanske lurar man någon. Ibästa fall får man alla med i vågen och i sämsta fall bara sig själv, men vad ska man göra när ingen annan tror på en....? Tragiskt. Jo egentligen. Men jag tror att många med idrottsuppväxt/ inom fitnessvärlden tänker så. Att jag är bara mina prestationer och när jag inte har dem... vem är jag då? Ett skal? En snygg kropp? En medalj? Och livet gick ut på vad? Anjas sommarvärderi berörde det här, men återigen nuddade hon bara vid det. För det är svårt att vara någon vid sidan om prestationen om man inte fått känna sitt eget värde och lärt sig känna sin inre kärna.
Djupt blev det idag...
Heidi

tackar!

Höften mår bättre, blev lite stabilisering korsrygg och bäckenled också.
I morron gäller 2:a, TRX-band alltså!/Heidi

5:a!

Trean avklarad. Det är en bra början, ta-tag-i-träningen. Och tärningen ville köra 3:a igen, och får utnyttja nyslag! Vid andra slaget blev det en 5:a. Så rehab i morgon med och eftersom höften tjorvat på under senaste tiden så blir det fokus på det. Nu sova-sova-säng-säng-sääääääng! /Heidi