Just nu är det full platta. Känns som jag står mitt i en orkan, och kan välja mellan att ryckas med stressen eller bara stå kvar och lösa saker som de kommer. Är inne på tredje veckan av detta kaos och samtidigt ett djupt... lugn. Jag vet vad jag vill och är på väg mot... ett mål!
Vecka 1 handlade om att träna och arbeta ikapp för kommande "ledighet" vecka 2. Det var väl inte semester utan mer "hur-mycket-London-kan-man-klämma-in-på-sex-dar". Denna veckan handlar om att komma i kapp.
Det som väntar träningsmässigt är ett spök-jympa pass och förberedelser för Svettisdagarna. Där tänker jag mig faktiskt lite löpträning och köra ett eget cirkelfys pass.
Jag är känslig för omgivningar och stämningar. Nu känner jag hur mitt liv tar kliven framåt i en ny fas och att jag nu lämnar saker/relationer/ting kvar bakom mig. Ibland känner jag hur jag blir lämnad kvar av andra eller hur vägskäl plötsligen uppstår, men nu är det alltså jag som går...
Så här mentalt stark är det länge sedan jag kände mig och njuter av kraften det ger mig. Livet är ju föränderligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar